Ljusterapi kan vara lösningen när mörkret känns outhärdligt

Borgåbladet - Heidi Eklund

BORGÅ. Omkring fem procent av finländarna lider av höstdepression, eller kaamosmasennus som den kallas på finska - vilket inte låter speciellt uppiggande det heller. Nästan nio av tio kan dock få hjälp av Ijusterapi.

Typiska symtom på höstdepression är nedstämdhet. kraftlöshet, morgontrötthet, viktökning, huvudvärk och ett ökat behov av kolhydrater i form av godis och kakor. Höstdepressionen kommer krypande på höstkanten när dagsljuset minskar. Och av med depressionen blir man inte som genom ett trollslag på våren när Ijuset återvänder. I stället är det just på våren som självmordsstatistiken skjuter i höjden på grund av att flera allvarligt deprimerade inte orkar med det starka Ijuset som får en samheten och nedstämdheten att kännas allt tyngre.

Att åka på en resa till södern när dagarna är som kortast kan kännas lockande, och visst gör solen, värmen och Ijuset gott. Men verkningarna är inte bestående. Därför verkar lampor med dagsljusrör att bli allt populärare. Lamporna finns i olika storlekar, från de som står på golvet till mindre lampor som man kan ställa på frukostbordet eller använda på jobbet i stället för den vanliga skrivbordslampan.

Behovet varierar från en människa till en annan

Hanna Larsen i Borgå, har ett litet företag som säljer lampor utvecklade med tanke på ljusterapi.

- En timme om dagen under den första veckan är en lämplig dos. Därefter kan man trappa ner till en halv timme per dag. Men behovet varierar från människa till människa, säger Larsen.

Efter några veckor kan det också räcka med en kvart vid lampan varannan dag. Larsen påpekar att man inte måste sitta stilla, stirrande in i lampan under den tid behandlingen varar. I stället kan man läsa eller umgås precis som vanligt och ibland vända blicken rakt mot lampan.

Lysrören i lampan är inga vanliga Iysrör. De skadliga ultravioletta strålarna har eliminerats och den Ijusdos man får på en timme motsvarar dosen under en halvmulen marsdag när det finns snö.

- Kvinnor lider oftare av höstdepression än män, varför vet man inte, säger Larsen, som inte tror att barn lider av höstdepression.

Ljuset tränger in genom ögat i det centrala nervsystemet, i epifysen eller tallkottkörteln. Tallkottkörteln är ljuskänslig och den utsöndrar melatonin, människokroppens eget sömnmedel. När ljusmängden ökar, minskar mängden utsöndrat hormon. På höstdepressionen inverkar också den hormonella verksamheten överlag.

Hannu Lauerma, som för till fället fungerar som biträdande professor i psykiatri vid universitetet i Åbo, tror inte att man kan göra underverk med ljusterapi. Men han tror inte heller att ljusterapi är humbug. I en intervju för Turun Sanomat säger Lauerma att man endast i vissa fall kan säga att det är Ijusterapin som har verkat. Det kan likväl vara fråga om en kraftig och välfungerande självsuggestion. Lauerma, som forskar i höstdepression, säger dock att ett tillräckligt starkt Ijus har bevisats ha en biologisk betydelse för en del människor.

Det är inte särskilt många år sedan man konstaterade sjukdomen, som också kallas SAD eller Seasonal affected disorder.

Hanna Larsen säger att det bara är på våra breddgrader man lider av höstdepression. Hon har själv provat på ljusterapi och säger att hon kände sig piggare efter en veckas behandling.
- På flera åldringshem använder man lamporna och där har man till och med kunnat lämna bort sömnmedicinerna, eftersom åldringarna med hjälp av Ijusterapin har kommit in i rätt rytm, berättar Larsen.

Ljusterapi | Artiklar