Översättning av artikel i tidningen Kodin Kuvalehti nr 20/1997. Författare är Tuula Lehtisalo som intervjuat dr Timo Partonen, banbrytare inom ljusterapin i Finland.
Ljus mot mörkerdepression
Vinter och mörkt, deprimerad, utan energi, sugen på godis, trött och sömnig och går upp i vikt. Känns det igen? Har du drabbats av mörkerdepression? Det finns bot mot det: ljusterapi.
Vad beror mörkerdepression på?
Det vet man inte exakt, men det kan bero på den inre klocka som styr dygnsrytmen hos dem som lider av mörkerdepression. Hos dessa återkommer samma symptom år efter år och framför allt på hösten när dagarna blir kortare. Man har inte ännu kunnat klarlägga om det är den direkta bristen på ljus som utlöser depressionen eller om ljuset bara är en extra faktor vad gäller årstidsrytmen.
Mörkerdepression, på engelska SAD eller Seasonal Affective Disorder, är ett depressionstillstånd som återkommer varje vinter. Den drabbar 1-3 procent av befolkningen. 10 procent uppvisar svagare symtom eller bara enskilda symtom, d v s lider av mörkeransträngning eller -trötthet.
Dåligt humör*nedstämdhet*passivitet*brist på energi*kraftlöshet*undvikande av social samvaro - de vanligaste symtomen på depression
I vilken ålder uppträder symtomen?
Vanligtvis i 20-30 årsåldern, men ofta söker man hjälp först 10-15 år senare. I början kan man inte att sätta symtomen i samband med vintern och man tror att de ska gå över av sig själva. Men allt efter som åren går blir symtomen starkare och depressionsperioderna allt längre. Män lider mer sällan av mörkerdepression än kvinnor, vilka utgör tre fjärdedelar av patienterna. Vi vet inte varför det är så. En möjlig förklaring är att kvinnor har lättare att upptäcka symtomen och inte drar sig för att uppsöka läkare. Även de kvinnliga könshormonerna kan ha betydelse i sammanhanget, men detta har inte undersökts.
Onormal sömnighet*ökad aptit*sug efter godsaker och söta mellanmål framför allt på kvällen*viktökning - s k atypiska symtom vid mörkerdepression
När ska man börja med ljusterapi?
Det bästa resultatet uppnås om man börjar med ljusterapi redan innan symtomen sätter in. Då kan man troligen helt undgå att drabbas. Om inte förr är det bäst att inleda behandlingen senast när symtomen blivit så starka att man inte längre känner sig tillfreds med sig själv och tillvaron. Då depressionen återkommer år efter år vet man när den kommer att sätta in på ett par veckor när. En del känner av mörkerdepression redan i september, men de flesta drabbas i oktober och sedan pågår besvären till februari-mars. November och januari tycks vara värst. I februari börjar depressionen släppa, men många kan ha symtom ännu i april. På sommaren mår patienterna i allmänhet bra.
Hur snabbt ger ljusterapin effekt?
Det går mycket snabbt, ofta redan på en vecka. För somliga kan det räcka längre, men på ett par veckor vet man redan om ljusterapin haft effekt eller ej.
Hur vet man att ljusterapi hjälper?
Symtomen blir svagare eller försvinner helt och man känner sig bättre.
Ljusterapi som kur eller regelbundet?
Om man lider av mörkerdepression är det bra att till en början ta ljusterapi varje dag i ett par veckors tid. Den bästa effekten nås om behandlingen ges regelbundet så länge depressionen pågår. Då slipper man symtomen helt. Senare kan man hoppa över en dag då och då utan fara. Alla har inte möjligheter till behandling för jämnan. En del använder ljusterapi ett par veckor, avbryter behandlingen när de känner sig påtagligt bättre och väntar och ser om symtomen kommer tillbaka.
Ifall symtomen återvänder inleder de en ny kur på ett par veckor och fortsätter med den under hela den mörka perioden. I gynnsamma fall kvarstår effekten av ljusterapin i 2-3 veckor. Symtomen kommer vanligtvis tillbaka 2-3 veckor efter att behandlingen avbrutits och är svaga till en början. Ljuset ger lika god effekt varje gång. Det finns ingen tillvänjningsrisk vid ljusterapi.
Hur inverkar ljusterapi på människan?
Man kan peka på minst tre bakgrundsfaktorer: melatonin, serotonin och dygnsrytmen. Melatonin är ett hormon som produceras av tallkottskörteln och bidrar till att man somnar in. Produktionen är högst på natten och något högre på vintern än på sommaren. Tidigare trodde man att det bildas för mycket melatonin hos dem som lider av mörkerdepression och att man kunde reglera produktionen med ljusterapi. Det stämmer att den kan minskas med hjälp av ljus, men det är inte bara ljuset som är förklaringen till de goda behandlingsresultaten.
Vanlig depression behandlas med nya mediciner som reglerar serotoninomsättningen. Ljuset har tydligen samma effekt på mörkerdepression som medicinerna, men saknar de biverkningar som dessa kan ha. Människan har även andra biologiska rytmkurvor som är kortare än dygnsrytmen. T ex kroppstemperaturen och koncentrationsförmågan växlar ungefär på samma sätt varje dygn. Patienter som lider av depression uppvisar rytmkurvor som avviker från friska personers. Deras dygn blir alltför långa och de vaknar inte vid "rätt" tid. Det är möjligt att det är melatoninnivån som behöver finjusteras; det produceras för mycket melatonin under senare delen av natten och alltför långt in på förmiddagen, vilket gör patienten trött. Människans inre klocka kan regleras med ljus så att den fungerar normalt.
Lux är en måttenhet för belysning.
En bra ljusterapilampa
Det finns bords-, arbetsplats-, vägg- och golvlampor att välja på. Priserna varierar. En bra lampa är tillräckligt effektiv och broschyren anger antalet lux, d v s ljusstyrkan på olika avstånd. När avståndet är en meter eller mindre är det bra att lämna en viss marginal för t ex läsning eller skrivbordsarbete.
En lampa med stor ljusyta ger större räckvidd än en liten som bara har en smal ljuskägla. Det är bra om lampan har sådana tekniska egenskaper att ögat inte uppfattar flimret. Det är dock inte nödvändigt med tanke med terapieffekten. Lampor av äldre modell är lika effektiva förutsatt att de har tillräcklig ljusstyrka.
Vilken tid på dagen är bäst för ljusterapi?
Förmiddagen är av allt att döma den effektivaste tiden, eftersom ljusterapin avbryter produktionen av melatonin. Behandlingen ska om möjligt tas mellan 6 och 10 på morgonen. Ljusstyrkan bör vara 2 500- 10 000 lux. Vanligtvis räcker det med en timme, men ju starkare ljus desto kortare behandlingstid behöver man. Om ljusstyrkan uppgår till 10 000 lux kan det rentav räcka med en halv timme. Ögat vänjer sig förvånansvärt snabbt vid så starkt ljus. Det är viktigt att detta ljus inte träffar ansiktet. Det är ingen idé att börja med ljusterapi efter kl. 21. Även om man reagerar olika på ljus kan mer känsliga personer ha svårt att somna efter ljusterapi som tagits sent på kvällen.
Kan man ta för mycket ljusterapi?
Det är svårt att tänka sig och av allt att döma blir man inte överaktiv av ljusterapi. I själva verket är ljusstyrkan inte särskilt stor om man jämför med solljuset. Utomhus och vid klart väder exponeras man för mycket starkare ljus. En eller högst två timmars ljusterapi är tillräckligt för att man ska bli mer alert. Man blir inte effektivare även om man vistas i klarljus betydligt längre än så. Ljusterapilampor kan även användas till annat än behandling av mörkerdepression. De ger effektiv belysning och extra ljus vid precisionsarbete. Ljusterapi kan hjälpa personer som arbetar i skift att hålla sig vakna förutsatt att behandlingen ges vid rätt tid på dagen. Den kan också göra livet lättare för flygresenärer som lider av jet-lag eller sömnlöshet.
Belysningen i kontorsrum är 300-500 lux*dagsljuset en sommardag 10 000 lux*ljuset en klar vinterdag 100 000 lux*en mulen vinterdag 1 000 lux*belysningen i hemmen är 60-200 lux*ett rum för ljusterapi 5 000-6 000 lux
Har ljusets kvalitet någon betydelse?
Typen av ljuskälla spelar ingen roll. Det kan vara ett lysrör, en glödlampa eller halogenlampa. Huvudsaken är att ljuskällan har tillräcklig styrka och är säker att använda. I praktiken används det mest lysrör. De blir inte överhettade och förbrukar rätt lite energi i förhållande till effektien.
Kan ljusterapi ge biverkningar?
10-20 procent av dem som tar ljusterapi klagar över huvudvärk och irriterade ögon. Oftast uppträder dessa symtom i början av behandlingen och går över när ögonen vant sig vid den. Man ska inte se rätt in ljuskällan och inte ha den för nära ögonen. Om ögonen har svårt att vänja sig vid starkt ljus kan det bero på att synen försvagats på grund av åldern.
Ska det vara naturligt ljus?
Nej. Det är ett reklamtrick som man ofta tar till. Man kan själv välja den ljusnyans man föredrar: kallt, svalt eller varmt.
Vem ordinerar ljusterapi mot vinterdepression?
I princip kan vilken läkare som helst göra det. I praktiken är det endast de läkare som känner till vilka möjligheterna är vid ljusterapi och hur behandlingen ska genomföras.
Var kan man ta ljusterapi?
Psykatriska polikliniken vid Helsingfors Universitets Centralsjukhus ger ljusterapi. Man kan också höra sig för på privata läkarstationer, hos sjukgymnaster och massörer, på badinrättningar o s v. På sista tiden har också den kommunala mentalvården i Finland börjat erbjuda ljusterapi. Behandling på HUCS som normalt kostar 500 mk (770 kronor, översättarens anm) per gång kostar ingenting för patienten, eftersom det är patientens hemkommun som betalar. Om behandlingen ges privat kostar den 30-100 mk (55-154 kronor, översättarens anm) per gång och man får ingen ersättning från sjukkassan.
Vore det bra med en ljusterapilampa på jobbet?
Jodå, om man känner sig trött och hängig på vintern. Om man tar sig ett ljusbad på jobbet håller man sig sannolikt mer på alerten, framför allt om gör dert under kafferasten på morgonen eller andra pauser i arbetet. Även ett litet tillskott av ljus är bra eftersom ljuset minskar känslan av trötthet.
Än hemma då?
Eftersom det alltjämt finns mycket få ställen där man kan ta ljusterapi, är det en god idé att köpa hem en klarljuslampa. I synnerhet om det är långt och besvärligt att ta sig till behandlingen och man har svårt att få den att passa in i dagsschemat.
Kan ljusterapi stimulera sexlivet?
Ljus bidrar till en ökad fysisk aktivitet. Ingen har dock undersökt hur man styr och använder denna tillskottsenergi.
18.11.1998