Översättning av artikel i tidningen Kansanterveys 6/96 av Timo Partonen, Folkhälsoinstitutet i Finland, tfn +358-9-474 4213
Ljusterapi går ej att använda vid alla slags depressioner
Nyckelord: psykisk hälsa, depression, ljusterapi
Man har genom att använda ljusterapi uppnått goda resultat vid behandling av mörkerdepression. Klarljusbehandling har även prövats vid andra slag av depressioner. När man utforskat på vilket sätt ljuset påverkar patienten har man gjort vissa framsteg de senaste åren, och tidigare godtagna hypoteser har förkastats. Man försöker alltjämt finna gåtans lösning.
Ungefär 10 procent av dem som lider av psykoser uppvisar ett sjukdomsförlopp som följer årstidernas växlingar och symtomen uppträder bara under vissa tider av året. En depressionen sätter oftast in under vintern. Andra tider på året är depression märkbart sällsyntare än mörkerdepression. De allra vanligaste symtomen på mörkerdepression är nedstämdhet, minskad motion, onormal sömnighet och ökad aptit framför allt på kolhydratrika födoämnen. Följden är att patienterna går upp i vikt med några kilo under vintern. Symtomen försvinner när det blir vår och vikten går tillbaka till normalnivå utan att patienterna behöver banta. På sommaren är de symtomfria och mår bra.
Hjälper mot mörkerdepression
Mörkerdepression behandlas i första hand med ljusterapi. När detts skrivs har det kommit in rapporter om kontrollerade undersökningar av sammanlagt över 1 000 patienter från tiotals forskningsenheter i alla världsdelar. Goda resultat har också uppnåtts med nya depressionsmediciner. Det har dock gjorts rätt få kontrollerade undersökningar av läkemedel inom denna patientgrupp
Felaktiga uppfattningar
Man trodde först att mörkerdepression berodde på en störning av melatoninets ämnesomsättning. Ljusbehandling som ges om natten hindrar produtionen av melatonin i tallkottskörteln, och den producerar mer melatonin på vintern än på sommaren. Man trodde att produktionen av melatonin eller regleringen av melatoninproduktionen avvek från det normala vid mörkerdepression, och därför kändes det naturligt att behandla dessa patienter genom att låta dem sitta i klart ljus. Denna hypotes visade sig senare felaktig.
Tidigare undersökningar hade visat att patienter med svår depression har en avvikande dygnsrytm. Ofta uppvisade de också registrerbara förändringar av sömnen. Utifrån detta framkastades en annan hypotes som grundade sig på att den bakomliggande faktorn i mörkerdepression var svårigheter att reglera dygnsrytmen. Patienternas rytm gick i otakt med verkligheten och de de hade en sömn som avvek från det normala. Även denna uppfattning visade sig felaktig vid senare undersökningar.
I en undersökning bland tjänstemän där flertalet var kvinnor lyckades man diagnosticera färre fall av mörkerdepression än väntat.
Ingen inverkan på D-vitaminproduktionen
70-80 procent av patienterna som deltog i de olika delarna av undersökningen hade märkbar nytta av ljusterapi. Undersökningen stödde dock inte de hypoteser som utgick ifrån att det mest karakteristiska med ljusterapin var att den påverkade produktionen av melatonin eller regleringen av dygnsrytmen. Ljusterapin hade inte heller någon nämnvärd effekt på produktionen av D-vitamin. Däremot ökade ljusbehandlingen vitaliteten hos patienterna, så att de blev piggare tidigare på dygnet än de normalt brukade. Detta gav en betydande del av förklaringen till varför behandlingen hade effekt på depression.
Det enda praktiska användningsområdet för klarljusbehandling är mörkerdepression. Behandlingen ges till en början varje dag i en timme på morgonen eller kvällen. När patienten blivit av med symtomen fortsätts behandlingen på samma sätt fem dagar i veckan. På hösten är det bra att börja med behandlingen redan innan symtomen på mörkerdepression hunnit sätta in. Klarljusbehandling har inte visat sig ha effekt vid andra former av depression.
Ljusterapi har i experimentsyfte getts för att motverka trötthet hos personer med skiftarbete. Detta erbjuder ett intressant forskningsobjekt inom företagshälsovården. Klarljusbehandling har även använts för att minska besvär med jet-lag, men det är ofta svårt att rent praktiskt utföra behandlingen. I detta avseende är melatonin troligen ett effektivare behandlingsalternativ.
Litteraturhänvisning:
Partonen T., Seasonal affective disorder. The clinical picture and the effects of bright light treatment in winter depression. Publications of The National Public Health Institue, Series A 13/1995 (dissertation). Helsinki: University of Helsinki, 1995.
18.11.1998