Översättning av rapporten "Bright light improves vitality and alleviates distress in healthy people" (Läkarestämman i Finland 1999)
Klarljus ökar livslusten och energin och lindrar nedstämdhet hos friska personerTimo Partonen och Jouko Lönnqvist *)
Avdelningen för mental hälsa och alkoholforskning vid Folkhälsoinstitutet i Helsingfors, Finland
Bakgrund Förändringar i humör och beteende som beror på den mörka årstiden kan göra livet svårare för friska personer. Tidigare studier påvisar att vistelse i klarljus kan lindra symtom på vintertrötthet och -depression. Vår undersökning gick ut på att mäta symtomen hos kontorsanställda vintertid och undersöka vilka effekter behandling med klarljus har på välbefinnande och nedstämdhet.
Metoder Vi gjorde en fältstudie där kontorsanställda fick sitta i klarjus under vintersäsongen. Sammanlagt 160 försökspersoner medverkade i undersökningen och de studerades var för sig. Allesamman utförde sitt arbete som vanligt medan de deltog i undersökningen som pågick från november till februari.
Vi tillämpade korsmetoden ABAB där två fyra veckors perioder med ljusbehandling (A) växlade med två fyra veckors perioder när ingen behandling gavs (B). Vi talade om för försökspersonerna att de skulle ta ljusbehandling på arbetsplatsen eller hemma minst en timme om dagen och minst fem dagar i veckan. Före själva testet bad vi försökspersonerna fylla i ett s.k. PEQ-frågeformulär om sina förväntningar på undersökningen och ett SPAQ-frågeformulär om tecknen på vintertrötthet och -depression. Före testet fick försökspersonerna även en SPL-90-checklista för att kartlägga den psykiska profilen eller symtomen på nedstämdhet och frågeformuläret RAND 1,0 där de skulle svara på 36 frågor om hälsan. SPL-90 och RAND skulle också fyllas i efter varje behandlingsomgång på fyra veckor. SPL 90 ger mycket tydliga skillnader i testresultat mellan en patient och slumpmässigt utvalda personer i en population1. RAND ger klara besked om hälsoförändringar i en normalbefolkning2.
Resultat Försökspersonerna uppvisade klart minskade symtom på depression och retlighet och klart ökad livslust och energi efter att de vistats i klarljus i två fyraveckorsperioder. Mätningarna gjordes veckorna 4 och 12. Svaren hade inget samband med eventuella symtom på vinterdepression som kunde noteras efter undersökningen. De minskade symtomen på depression och retlighet och den ökade livslusten och energin hade inget statistiskt samband med förväntningarna före undersökningen. Ingen utpräglad placeboeffekt kunde noteras vid denna studie. Åtta försökspersoner (12 procent) fick biverkningar av klarljusbehandlingen och två personer (3 procent) uppgav detta som orsak till att de ville avbryta behandlingen.
Slutledning Vår viktigaste upptäckt var att systematiskt upprepad vistelse i klarljus minskade depression och retlighet hos friska personer. Resultaten ger också vid handen att behandlingen kan ge bättre välbefinnande, framför allt ökad livslust och energi.
Kliniska slutsatser Behandling med klarljus är ett ändamålsenligt sätt att öka livslusten och energin och minska nedstämdheten hos friska personer som arbetar inomhus vintertid. Ytterligare studier måste göras för att vi skall få reda på om ljusbehandling under vintern är ett ändamålsenlig metod att öka livslusten och energin hos människor i allmänhet.
Referenser.
1. Holi, M., Sammallahti, P.R. och Aalberg, V.A. (1998) En finländsk validitetsstudie av SCL-90. Acta Psychiatr. Scand. 97, 42-46.
2. Hemingway, H., Stafford, M., Stansfeld, S., Shipley, M. och Marmot, M. (1997) Är SF-36 ett relevant mått på förändringar av folkhälsan? Resultat av Whitehall II-undersökningen. BMJ 315, 1273-1279.
‘Sammandrag (Läkardagarna i Finland 1999)’
*) MD Timo Partonen arbetar på Helsingfors universitets centralsjukhus. Han har skrivit sin doktorsavhandling om mörkerdepression. Avhandlingen grundar sig på undersökningar gjorda under tio års tid.
Professor, MD Jouko Lönnqvist arbetar på Folkhälsoinstitutet i Helsingfors. Han var supervisor för Partonens doktorsavhandling.